Utveckling

Syns du, finns du

Vad ser du och hur formar det din uppfattning om världen? Nyligen hade operan Shanghai premiär på Göteborgsoperans Skövdescen. Shanghai är ett samarbete mellan Göteborgsoperan och ShareMusic och den här uppsättningen har en ensemble med blandade skådespelare och där handlingen har utformats efter ensemblens personer. Det är ensemblens olika förutsättningar som skapar en dynamik på scen och i skapandet.  Kulturnytt i P1 har gjort ett inslag om operan för den nyfikne som vill veta mer.

25-26 april är jag i Skövde och är med för att arrangera föreningen Kultur och Kvalitets årliga konferens. Det är en intresseförening som arbetar för att stärka kulturutövandet av kulturarbetare med funktionsvariation, främst då gällande kulturarbetare med neuropsykiatriska och intellektuella funktionsvariationer. Jag arbetar också med arvsfondsprojektet Konferensguiden som är med och arrangerar den här konferensen. Ett projekt som vill öppna för kulturkritiska diskussioner med dessa kulturarbetare, genom att tillsammans arrangera kulturkonferenser. Under konferensen kommer vi att se operan Shanghai.

I projekt Konferensguiden har vi förberett oss genom att kolla och lyssna på några klipp om Shanghai. Vi kom in i ett samtal om vilka personer vi egentligen ser på scenen. Vilka är representerade och vilka får vara med (inte kan, utan snarare får)? Det blev ett samtal om norm och det handlar inte bara om vad vi visar på en scen, utan också om vad vi inte visar. Den långa vanan och traditionen av att saker är på ett visst kan göra att vi inte reflekterar så mycket över vad det är vi ser. Vi reagerar bara när vi ser något som är annorlunda, mot vad vi förväntar oss att se.

Jag tog fram ett klipp från det engelska barnprogrammet Sesame Street som nyligen hade ett avsnitt där de introducerade en ny karaktär i programmet. Hon heter Julia och har autism.

Vad händer när en karaktär som Julia dyker upp? Ja, det går att kolla på avsnittet för att se vad som händer i just avsnittet. Nästa fråga är vad som händer i våra huvuden när vi ser det. Helt plötsligt har vi släppt in något nytt på scenen, en ny person med andra förutsättningar än vad vi är vana vid och som kanske beter sig och reagerar på ett annat sätt än vad vi är vana vid. Jag tänker att det finns några olika saker som kan hända i vårt huvud när vi ser det, till exempel:

  1. Jag har autism, så jag kan relatera till och identifiera mig Julia. Helt plötsligt finns det en karaktär i barnprogrammet som är som jag!
  2. Jag känner eller är släkt med en person som har autism och kan känna igen beteenden eller situationerna.
  3. Jag vet att det finns personer som har något som kallas autism och nu förstår jag mer vad det handlar om.
  4. Jag visste inte att det finns något som hette autism eller vad det innebar, men nu vet jag att det gör det och mer vad det handlar om.

Detta är förstås bara några exempel på vad som kan dyka upp i vårt huvud när vi ser en karaktär som Julia introduceras. Oavsett vad vi tänker så tycker jag det viktigaste är att Julia får en plats. Det är ett sätt att spegla vårt samhälle, vad vi tycker och tänker. Oavsett vilka som finns på en scen eller i ett sammanhang, så säger det något om samhället vi lever i.

Vad kan detta säga om ett samhälle? När Julia får vara med så har vi helt plötsligt speglat mer av den mångfald personer som ett samhälle består av, och några fler människor kan se sig representerande. Jag har sett bilder och klipp på barn som får leksaker som vi vanligen inte ser, som en docka i rullstol eller som saknar en kroppsdel. Den lycka och fascination som barnen ger uttryck för när de får något som de kan relatera till och identifiera sig med, den får mig verkligen att tänka på efter vilka personer vi speglar och låter forma vårt samhälle.

Vem får plats på bild?

Så stanna upp och se dig omkring. Vilka ser du? Vem ser du på TV? Vem läser du om? Vilka står på scenen? Vem finns bredvid dig i samhället och din vardag? Vilka får plats i bilden och vilka får inte plats? Att synas är att finnas, vare sig vi gillar det eller ej på Facebook.

Leave a Reply

Your email address will not be published.Required fields are marked *