Inspiration

Inga garantier

Det finns inga garantier för något här i livet. Det som möjligtvis kan garanteras är att vi alla kommer dö en gång, men bortsett från det har jag svårt att komma på vad vi kan veta med absolut sanning. För ögonblicket är jag på väg till Manchester. Det är en resa med både nytta och nöje. Jag ska delta i Creative Minds konferens och tänkte passa på att ge mig några dagar i Manchester för att undersöka staden lite närmare.

På skämtsammaste allvar har jag sagt till folk att jag har två ambitioner med resan: ha kul och komma levande därifrån. Det var inte länge sen som det small i Manchester och många människor fick sätta livet till under en konsert. Så är jag rädd för att åka till Manchester? Nej. Tror jag att det kommer hända något mer terrordåd när jag är i Manchester? Nej. Även om jag inte kan vara helt säkert på det, eftersom vi just konstaterat att det inte finns några garantier.

Poängen är att inte bli rädd. Det är klart att vi behöver inte vara dumdristiga och bete oss om idioter. Men det är ingen idé att gå och oroa sig eller bli rädd, för något som vi inte vet någonting om. Jag kunde lika gärna ha varit i Stockholm när lastbilen gasade in i Åhléns och tog livet att några människor. Men det var jag inte och jag är inte rädd för att åka till Stockholm eller handla på Åhléns. Skulle jag åka tunnelbana om jag visste att det fanns ett bombhot? Nej, det är att vara dumdristig när det finns en konkret hotbild, men det är en annan situation.

Det är ingen bra idé att gå omkring och vara rädd för allt som skulle kunna hända. Eller begränsa sig själv med rädsla för vad som kan hända om vi åker till Stockholm, går på konsert eller tar tunnelbanan. Ja, vi kommer alla att dö en dag, det har vi konstaterat. Men det finns ingen större vinning med att begränsa sig själv med rädsla för allt som skulle kunna hända. Då skulle vi aldrig kunna gå utanför dörren. Hur många dör i trafiken varje dag till exempel? Vore vi rädda för att dö i trafiken vore det inte helt lätt att ta sig runt i samhället, alls. Men jag tror inte det är många som är så rädda för trafiken att de väljer att inte befinna sig i den.

Att vara på resande fot är som att befinna sig i ett realtidsflöde utan garantier. Jag brukar tänka på det som att befinna sig i ett undantagstillstånd från vardagen. I vardagen går mycket på rutin, vi behöver inte tänka så mycket och vi kan planera framåt. Våran tillvaro kan kännas säker och förutsägbar. Ibland är det skönt, vi har känslan av en livsgaranti. Att vara på resa är för mig att kliva in i ett flöde där det kan gå ungefär som vi planerat, eller så händer något helt annat. Det är därför jag tycker det är läskigt att resa, för jag vet inte vad som kan hända.

Inga garanter, då kan mycket hända.

Men samtidigt är det också det som är roligt, att känna fartvinden i håret och fundera på hur jag ska lösa situationer när de uppstår. Även om det inte alltid är kul att sitta och vänta i duggregnet på en buss som är en timme sen så är det så det är. Fram kommer jag och mina anslutningar hinner jag med, om inte de också är försenade naturligtvis. Så även om jag inte kommer fram i tid, så kommer jag fram. Det inte blir som vi har tänkt oss alla gånger, men det brukar ändå lösa sig och bli bra på något sätt. Och kanske är det just det som är tjusningen med livet ibland, att det inte finns några garantier och det kan gå lite hur som helst eller vad som helst kan hända.

 

 

 

 

Leave a Reply

Your email address will not be published.Required fields are marked *