Inspiration

Behovet av kultur

”Om någon frågar varför vi egentligen ska ha kultur så kan ni hälsa att L har sagt att hon behöver den.” Det kanske inte var exakt de orden hon sa, men det var vad hon menade. Det var ett på ett seminarium inom konstvetenskapen som dessa ord fälldes. Diskussionen hade rört frågan kring rättfärdigandet av kulturens existensrätt.

L:s svar var på vid en första tanke ett banalt och naivt svar. Men när L pratar så lyssnar du, som det gamla djungelordspråket glömde att ta upp. Det var på skämtsammaste allvar som hon fällde den kommentaren. Vid en andra tanke var det inte ett fullt så banalt och naivt svar.

Kopplingen mellan kultur och hälsa, eller vårt behov av kultur, är fortfarande ett relativt outforskat område. Men det finns ändå studier gjorda som pekar på intressanta resultat, som i vissa aspekter är föga förvånande men som inte officiellt har vetenskapligt vederlagts.

”Kulturhjärnan” heter en essä av Hugo Lagercrantz som DN publicerade 2009. Den tog upp en nyutkommen bok på franska av Jean-Pierre Changeux, ”Du vrai, du beau, du bien – une nouvelle approche neuronale”. För alla oss som läste tyska och inte franska då det begav sig så kan du leta reda på den engelska översättningen ”The good, the true, and the beautiful – neuronal approach” (fritt översatt Det goda, det sanna och det vackra – ett neurologiskt närmande). Där har bland annat konstaterats en biologisk drift att lyssna på musik eller se på konst för att det stimulerar hjärnans belöningssystem bekräftats med magnetkamerans hjälp.

En annan person att uppmärksamma är professor emeritus Töres Theorell som sysslar med psykosocial miljömedicin. Han har varit aktuell i till exempel ”Noter – om musik och hälsa” (2009) och i antologin ”Körsång påverkar” (2011). Theorell har påvisat medicinska vinster såsom minskad stress, utsöndring av gynnsamma hormoner och andra positiva fysiska effekter beroende på vad du sysslar med. Vi verkar leva i naturvetenskapens tidsålder, där allt ska kartläggas, mätas, vägas, dissekeras och bevisas bortom rimliga tvivel. Så kulturens olika värden har börjat beforskas alltmer.

Numera har Karolinska institutet en institution som heter Kultur och Hälsa. Kultur på recept kanske också är ett begrepp som är bekant, där kulturaktiviteter skrivs ut till personer som bedöms få ett bättre liv vid deltagande. Det sociala är också en viktig ingrediens som gör det verksamt.

Personligen tänker jag att det finns många svar på varför kultur är viktigt. Det är bland annat ett socialt kitt som samlar oss. Jag läser böcker, jag lyssnar på musik, jag njuter av bilder, jag tittar på filmer till exempel. Och jag tror det är fler än jag som gör det. Det räcker med att titta sig omkring idag, hur många människor ser du utan hörlurar inpluggade?

Många personer använder olika kulturuttryck, som att måla, musicera, dansa, spela teater och mer därtill, som ett sätt att uttrycka sig. Vi har olika ansatser till vad vi behöver uttrycka eller hur vi försöker förstå världen eller kanske bara för vi har ett så stort behov av skapandet att allt annat inte är ett alternativ. En del personer självmedicinerar sin hälsa genom kulturella uttryck.

Ändå tycks kultur inte vara självklar eller få stå för sig själv. Varför det är så har jag inte riktigt kommit underfund med. Ofta får kulturen stryk i en budget, dess existens ifrågasätts i tidningar, av människan på gatan, av politikern, ja det finns alltid någon som tycker att kultur borde bete sig si eller så. Eller så kan vi bara skrota skiten. Eller vi borde ha kultur, men den får inte kosta något.

Jag förbryllas av dessa resonemang. Prova en dag utan att ta i någon form av kulturuttryck. Lyssna inte på musik, läs inte, titta inte på tv eller film, dansa inte och så vidare. Hur skulle då vår dag bli?

Det är därför den ännu icke upptecknade djungelordspråket bör beaktas, att när L talar då lyssnar du – för hon brukar vara nåt på spåren. Kultur är en viktig ingrediens i våra liv för vi behöver den.

Leave a Reply

Your email address will not be published.Required fields are marked *