Inspiration

Ta tillfället i bröllopsakt

Ska du tala vid ett särskilt tillfälle? Komponera din egen hyllning till brudparet, dikta en strof till den nya bebben eller kanske skalda en hymn till den bortgångne? Då rör du dig i en genrè som var som allra störst i Sverige under 1600-talet: nämligen tillfällighetslitteraturen!

Precis som namnet indikerar så var det en hyllningsdikt som skapades till ett särskilt tillfälle. De som skapade den här tillfällighetslitteraturen var ofta släktingar till föremålet för hyllningen ifråga – ofta var det enda gången de skrev poesi – men du kunde använda en professionell poet som fick skalda åt dig.

Syftet med tillfällighetsdiktningen var att hylla den eller de som den tillägnades. Var det bröllop som pratade du ofta om hur kärleken tjänar livet eller hur det är en rent fysisk makt vars syfta är att skaffa fler barn.

Var det begravning då tillfället gav sig var jargongen av naturliga skäl lite allvarligare, även om du trots allt kunde busa lite med betydelsen av namnet hos den som diktningen tillägnades. Vanligast var dock att du pratade om dygderna som personer besatt och små levnadsberättelser till detta. Ett stadigt återkommande tema i dessa sammanhang var inte helt oväntat förgängligheten – momento mori – minns din dödlighet! Länge tjänade de här gravdikterna till att väcka en ängslan för döden, en ängslan som förhoppningsvis skulle sporra dig till besinning om omvändelse. Det är väl ingen som vill ligga på minuskontot när jordelivet tar slut Förmaningstemat kom dock att gå över till temat att döden trots allt inte var så tokig, den gjorde ju slut på livet plågor. Det är ju trots allt inte fy skam det heller.

En man som sysslade mycket med tillfällesdiktningen var Lars Johansson Lucidor (1638-1674), eller Lasse Lucidor som han även går under. Men det är inte Lucidor jag tänkte ge rum åt.

Den första kvinnliga yrkesförfattaren som vi har i Sverige var Sophia Elisabeht Brenner (1659-1730). Hon var en utbildad kvinna och klarande nästan av att leva på vad pennan inbringade henne. Förutom att vara vår första kvinnliga yrkesförfattare var hon även en uttalad feminist. Många var förtjusta i hennes tillfällighetsdiktning, Hennes texter visar på en god uppbyggnad och att hon var en driven författarinna. Hennes bildspråk är rakt, enkelt och formellt korrekt, även om hon kanske har mindre fantasi och inte så djup känsla. Var du ålagd att hålla ett tal till brudparet år 1720 var det alltså så här det kunde låta:

UR EN BRÖLLOPSDIKT TILL CARL LUDVIG VON SCHANTZ OCH MARIA AURORA BRENNER

Gud, som werldens grundwal lade,

Du som hade

Wårdnad om det första Par,

Och alt Ächta Folck til styrckia,

Din din Kyrckia

Som en Brud trolofvat har.

Du som giör at Man och Qvinna,

Hos sig finna

Drifft och tyckte til hwar ann,

Du som håg och hierta renar,

Och förmenar

Hwad där smittsamt finnas kan;

Kiärleks Källa rik af Nåde,

Lät de Både

Som hwar andra Handen ge,

Dins Namns’ ähra först befrämja,

Sen i sämja

I hwarann sig Lycklig se.

Din Wälsignelse besökte,

Och föröke

Deras bo, dock Sängen mäst,

Och när Lifwet har en ända,

Lät dem lända

Til en ewig Bröllops-Fäst.

Bröllopsfoto av min farmor och farfar

Leave a Reply

Your email address will not be published.Required fields are marked *