Utveckling

Jag ser mig

Syns jag så finns jag, ett klassiskt uttryck. I grund och botten så handlar det om att bli bekräftad av andra människor. När andra ser mig blir jag bekräftad i ett sammanhang och blir en del av det sammanhanget. I ett bredare sammanhang kan det handla om representation. Att den mångfald av individer som finns i samhället och är representerade i olika forum. Ett exempel på en kampanj om att synas och finnas körs av Arbetsförmedlingen, den heter ”Gör plats!”, kanske har du sett den? 

Jag besökte nyligen Nationalmuseum som nu har öppnat igen efter sina långa restaureringstid. På den översta våningen passerade jag och mitt sällskap i sakta mak medan vi konverserade vardagen i livet. Ämnen som recept, framtidstankar, frustrationer i vardagen och vad som har hänt sen senast vi sågs, avhandlades medan vi strosade fram bland guldramar och i fjärran stirrande nobless.

Plötsligt stannade jag upp och var tvungen att titta en gång till. Var det någon som hade skojat med proportionerna i porträttet? Jag gick närmare för att läsa på skylten och fick därmed stifta bekantskap med Andreas von Behn som var hovminiatyrmålare och lärare i teckning till Karl XII. Det förvånade och gladde mig att hitta von Behn hängande på väggen där. En fråga som finns i mitt bakhuvud och som väcktes av Michel Foucault är var alla personer, som vi idag skulle prata om som personer med funktionsvariation, har funnits i historian. Framför mig fanns alltså en av dem som nu hängde på Nationalmuseum.

Jag började fundera på vilka vägar han tagit i livet och hur det behandlade honom. Jag fann bara de svaren som mitt sinne tänkte ut och vilken substans som fanns i dem låter jag vara osagt. Efter mötet med von Behn började spana mer uppmärksamt efter människor utanför normen och fann några till i den fortsatta vandringen. Vid tillfälle ska jag nog göra en tur med fokus inställt på allt normbrytande jag kan hitta. Räknar jag inte Drottning Kristina här? Nja, hon var förvisso normbrytande, men inte på det viset som jag ämnar scanna omgivningarna nästa gång.

Gör plats och ta plats, syns du så finns du. Syns du kan det finnas många fler liksom du och det kan vara gott att veta. Förebilder och representation, människor att se upp till och identifiera sig med fyller också sin funktion. Att se att det fanns en plats för von Behn kan göra att någon annan ser att det finns en plats för den med. Vårt samhälle och människorna däri har sannolikt varit lika mycket en prisma av mångfald historiskt, som det är idag.

Det är bara så att alla inte har synts som gör att vi inte tror de fanns.

Porträtt av Andras von Behn, av David Krafft (Nationalmuseum)

Leave a Reply

Your email address will not be published.Required fields are marked *